Läs mer om firandet här. Extern länk till Kalmar läns tidning.

Sällskapet hade två sommarprogram i Krusenstiernska trädgården i Kalmar, sommaren 2009.

Onsdagen den 10 juni kl. 18.00: Tonsättningar av Stagnelii dikter, ett urval i presentation av Kalmars uppskattade solist Hervor Gustafsson med kantor Tore V. Nilsson vid pianot.

Onsdagen den 12 augusti kl. 18.00 gläder vi oss också åt att Ölandsförfattaren Lennart Sjögren vill delge publiken sina personliga tankar kring och aspekter på några av Stagnelii dikter, med uppläsningar.

Sällskapet Erik Johan Stagnelii Vänner firade årsmöte lördagen den 2 maj i Gärdslösa församlingshem.
Kvällens föredragshållare var professor emeritus K.G. Jan Gustafson, Kalmar.

Med sin skarpa känsla för och kunskap i vår historia gav K. G. Jan en bild av händelser och kulturmönster, samtida med Stagnelius, såväl ute i Europa, som icke minst här hemma i vår svenska bygd och på Öland. Hungerkravaller 1798, Skåneupproret 1811, Sverige som ryssvänligt 1812, Sverige som förlorar sin stormaktsställning 1815. Mentaliteten bland landsbygdens folk, "potatisfolket" med sparsamahet, aktsamhet. Den levande lågans och hästskjutsens tid, fromhetslivet - det långsamma, tröga livet. Det fanns en dagvärld, en nattvärld, man "kurade skymning" med högläsning vid ljusstopets sken - Erik Johan själv var en nattens diktare.

För K. G. Jan är kyrkan, prästgården en "äkta plats", en plats där Eri k Johan kom att, alldeles särskilt, finna minnet, meningen, myten i det bibliotek fadern hade i prästgården. En prästgård har stor betydelse för kyrkan. "Avskaffar" man en prästgård, då "avskaffar" man det "gömställe" (hebr. genitza) med böcker i vilka Guds namn nämns. I detta lade K. G. Jan också in en (synnerligen aktuell!) tankeställare: "Vad är en prästgård utan en prästfru? Avskaffar man en prästgård, då 'avskaffar' man även äktenskapet". Som avslutning hänvisade K. G. Jan till Psaltaren 139:9-12 genom att recitera dikten "Vän! I förödelsens stund". Psaltarpsalmens tre sista rader, där vi kan "höra" Erik Johan, lyder: "...s å är inte mörkret mörkt för dig, natten är ljus som dagen, själva mörkret är ljus." Applåderna blev många och varma för professor Gustafson denna kväll.

Vid årsmötet valdes Gunnila Rooth att leda sällskapet som ordförande under ytterligare ett år. I styrelsen har hon sällskap av Anders Marell, Britta Berggren, Maria Wiell, Arne Günther, Leif Stille och Karin Lönnqvist.

I januari 2009 bildades Föreningen Gärdslösa Prästgård i samband med ett möte i Gärdslösa församlingshem.

Prästgården kunde sedan inköpas från Norra Ölands kyrkliga samfällighet. Här föddes skalden Erik Johan Stagnelius år 1793 och här bodde han fram till 1810, då familjen flyttade till Kalmar. I sin diktning återkomer Erik Johan ofta till barndomens tid, både den verkliga och den som hör fantasin till.

Jan Olov Ullén skriver i sin bok "Erik Johan Stagnelius":

"En och en halv kilometer söder om kyrkan ligger den vackra prästgården, 1792-94 nyuppförd på pappa Stagnelius begäran och senare både om- och tillbyggd, men kärnan är kvar, bland annat ett rum där skalden kanske föddes. Viktigast är förstås själva platsen, med den vackra utsikten ned mot de låga strandängarna åt öster."

Medlemskap i Föreningen Gärdslösa prästgård kostar 100:-/person. Kontaktpersoner: ordförande Lillebill Grähs, lillebill.grahs@borgholm.se och sekreterare Gunnila Rooth, gunnila.rooth@gmail.com

Föreningen Gärdslösa Prästgård har under året haft en omfattande verksamhet, se hemsidan www.gardslosaprastgard.se. På hemsidan presenteras också löpande de program som anordnas, under hela året. Ett välsorterat antikvariat hålls öppet vintertid varje söndag kl 13-17, under sommaren varje dag.

Föreningen Gärdslösa Prästgård håller årsmöte i prästgården söndagen den 28 mars 2010 kl 14.00. Peter Hultsberg, Kalmar, kommer att läsa och tolka en dikt av Erik Johan Stagnelius, "Narcissus".

Föreningen Gärdslösa prästgård har kunnat köpa in Gärdslösa prästgård från Norra Ölands kyrkliga samfällighet och hade Öppet hus för allmänheten den 2 maj. Artiklar bl. a. i Ölandsbladet och Barometern (Valborgsmässoafton resp. 4 maj).

Här föddes skalden Erik Johan Stagnelius år 1793 och här bodde han fram till 1810, då familjen flyttade till Kalmar.

I sin diktning återkomer Erik Johan ofta till barndomens tid, både den verkliga och den som hör fantasin till.

Jan Olov Ullén skriver i sin bok "Erik Johan Stagnelius":

"En och en halv kilometer söder om kyrkan ligger den vackra prästgården, 1792-94 nyuppfödr på pappa Stagnelius begäran och senare både om- och tillbyggd, men kärnan är kvar, bland annat ett rum där skalden kanske föddes. Viktigast är förstås själva platsen, men den vackra utsikten ned mot de låga strandängarna åt öster."