Kommande

Stagnelius födelsedag firades med Mikael Fyhr

Mattias Fyhr
Mattias Fyhr föreläser om det skräckromantiska i Stagnelius' poesi.

När årets firande av Erik Johan Stagnelius gick av stapeln i Domprostgården i Kalmar medverkade litteraturvetaren Mikael Fyhr från Jönköpings universitet. Hans föreläsning hade rubriken O! när det inträdt har, det rysliga spöket - Stagnelius och den gotiska skräckromantiken.

20-talet åhörare och supéätare hade hittat till Domprostgården denna höstkväll där de fick vara med om en intressant föreläsning och god samvaro. Se referat av Kenth Jönsson, Ölandsbladet, nedan.

 

Stagnelius som författare av skräck

Om en författare som dog 1823 kan man tycka att det mesta borde vara utforskat. Men så icke. När det gäller Erik Johan Stagnelius kommer det hela tiden infallsvinklar som belyser delar av författarskapet på ett nytt sätt.


Skalden och dramatikern Erik Johan Stagnelius föddes i Gärdslösa den 14 oktober 1793.
På hans födelsedag samlas varje år det sällskap som bildats till hans minne, Sällskapet Erik Johan Stagnelii Vänner, för att fira och berika sin kunskap.


I år var platsen för detta evenemang domprostgården i Kalmar ? där skaldens fader residerade som biskop från 1807 ? och föreläsare var litteraturvetaren Mattias Fyhr från universitet i Jönköping.
Hans ämne var ?O! när det inträdt har, det rysliga spöket - Stagnelius och den gotiska skräckromantiken?.
Raden i rubriken är hämtad från "Wladimir den store?, men i föredraget ägnade Fyhr mest tid åt två andra texter av Stagnelius: romansen ?Det förfärliga bröllopet? och dramat "Riddartornet?.
Jag ser en skräckskildring som ett brott mot det normala, säger Mattias Fyhr.


Han berättade kortfattat om skräckens historia och det kan konstateras att den sortens historier fanns redan hos de klassiska grekiska författarna. William Shakespeare nämndes liksom Seneca.
Många bygger sina historier på tidigare källor, säger Mattias Fyhr.
Vid tiden då Stagnelius skrev "Det förfärliga bröllopet?, cirka 1815, fanns det gott om skräckhistorier i omlopp, både från engelska och tyska författare. Här nämndes exempelvis Matthew Gregory Lewis och hans "The monk? skriven 1795 (översatt till svenska bara några år senare), Gottfried August Bürgers ballad "Leonore? från 1770-talet och Horace Walpoles ?The castle of Otranto? från 1764.
Mattias Fyhr kan inte till 100 procent leda i bevis att Stagnelius läst dessa, men motivval, namn på huvudkaraktärer med mera tyder på det.


Föreläsaren tog med åhörarna i domprostgården på en spännande färd i skräckens värld. Han hänvisade till tidigare forskning kring Stagnelius, av exempelvis Fredrik Böök och Louise Vinge, som inte alls gjort kopplingen till dåtidens skräcklitteratur.
På det hela taget en fascinerande föreläsning, som visade upp en ny sida hos skalden som blivit föga uppmärksammad tidigare.
Det här visar spännvidden hos Stagnelius, konstaterade sällskapets ordförande Leif Stille efter avslutad föreläsning.
Senare i höst ger Mattias Fyhr ut boken ?Bårtäcken över jordens likrum. Svensk skräck I. Från medeltiden till mitten av artonhundratalet? på Ellerströms förlag. Erik Johan Stagnelius ägnas ett eget kapitel i denna bok där man också får stifta bekantskap med ett skräckdrama av Gustaf III och skräckballader av Johan Henric Kellgren.


Födelsedagsfirandet på domprostgården avslutades med en gemensam måltid. När deltagarna bröt upp i den mörka kvällen var det med raderna ur Stagnelius dikt "Det förfärliga bröllopet? ännu i klart minne:


Och efter honom kom en annan.
Af blod hans rustning fläckad var.
Hans hjelm var klufven, likså pannan
Men hämnden i sin blick han bar.
Hans hufvud räckte upp i taket.
Så gick han in i brudgemaket.