Välkommen

Sällskapet Erik Johan Stagnelii Vänner bildades 1987 och har som ett av sina syften att sprida kunskap om skalden Stagnelius. Det gör vi på en rad olika sätt, bland annat genom denna hemsida.

Varmt välkommen att lära känna
skalden Erik Johan Stagnelius!

Siluetten (t v) lär vara klippt av en av skaldens bröder och anses var den mest porträttlika bilden av Stagnelius.

Vill du bli medlem för stötta föreningen och få förhandsinformation om olika aktiviteter - läs då under menyn Bli medlem. Du är välkommen!

Anders Marell

En dag i Gärdslösa prästgård till minne av Nina Södergren

Nina Södergren. Foto: Maria Wiell.

De tre öländska litterära sällskapen har gjort till tradition att tillsamman manifestera sig på Gärdslösa prästgård den tredje torsdagen i juli. Så skedde även i år men med ett annat program än vanligt.

Man hade beslutat att hedra minnet av poeten och människan Nina Södergren, som gick bort för snart fyra år sedan vid 91 års ålder.

De tre litterära sällskapen, Sällskapet Erik Johan Stagnelii Vänner, Margit Friberg-sällskapet och Anna Rydstedt-sällskapet, hade bjudit in några personer som hade god kännedom om Nina Södergren och hennes lyrik. Som inledare framträdde kollegan Lennart Sjögren, som inledde med att läsa titeldikten i en av Nina Södergrens senaste samlingar, Högt ärade trana, till vilken samling han själv skrivit ett inkännande förord.

De båda poeterna hade känt och högaktat varandra, och i Lennart Sjögrens anförande fanns en antydan att Nina Södergren hade förtjänat att uppmärksammas ännu mer än hon faktiskt blev. Detta trots tio diktsamlingar, de sista fem i det renommerade Brutus Östlingförlaget, och trots upprepade framträdanden i radio som veckans poet och med Dagens dikt och deltagande i ett berömt tunnelbaneprojekt i Stockholm. Lennart Sjögren växlade mellan egna kommentarer och läsandet av typiska dikter, särskilt de mycket korta, i vilkas formulering hon var särskilt framstående.

Näst i tur var Ninas dotter Maria Södergren och hennes brorson Markus Tennberg, som mindes mor respektive farmor och som framförde familjens tack för initiativet.

Eftermiddagen avslutades med att Ylva Magnusson visade en filmad intervju med Nina Södergren som gjordes som underlag för en film om Anna Rydstedt. De båda poeterna var nästan jämngamla och blev vänner. Anna Rydstedt, som publicerade sig som lyriker långt före Nina Södergren och som i sin tur debuterade relativt sent i livet stödde och uppmuntrade väninnan under de inledande svåra åren innan det dök upp en förläggare som ville satsa. Filmen blev en stämningsfull och värdig avslutning på en minnesdag, med säkerhet inte den sista att tillägnas Nina Södergren, vars diktning inte får tillåtas sjunka i glömska.

Text: Anders Marell. Publicerad på www.olandsbladet.se den 20 juli 2019.

Foto: Staffan Arvegård/N

 

I samband med den litterära dagen informerade de tre litterära sällskapen om sina respektive författare samt sålde böcker och vykort.

T-tröjor med Stagneliuscitat

T-tröja
T-tröja 120:- porto

Nu har Sällskapet tagit fram t-tröjor som går att beställa. Vita tröjor i hög kvalitet med svart/grått tryck på ryggen. Se bild. Tröjorna finns i storlekar från Small till XXL.Begränsat antal - först till kvarn gäller.

120:- + porto. Beställning via mail till leistil@yahoo.se eller maria.wiell@telia.com.

Ny antologi

Mini-antologi att delas ut till elever vid Stagneliussko

Sällskapet har tagit fram ytterligare en mini-antologi med dikter av Erik Johan Stagnelius. Titel: Erik Johan Stagnelius 1793-1823. Några korta dikter som ett smakprov på Stagnelius omfattande poesi och författarskap.

Mini-antologin har tagits fram i samarbete med Stagneliusskolan och syftet är att vi skall kunna dela ut den till nya elever vid skolan hösten 2019. Urvalet av dikter har gjorts av bibliotekarie Richard Ohlsson, Leif Stille och Elisabet Palmqvist.

Illustrationen på omslaget är en målning av Erik Johan Stagnelius som återfinns i Staqneliusskolans aula, målad av Einar Forseth.

20:- + porto. Beställs via mail, marell.anders@gmail.com

Paula Henrikson

Årsmöte 2019: Paula Henrikson visade hur Stagnelius påverkat andra diktare

Paula Henrikson
Litteraturprofessor Paula Henrikson föreläste om Diktens Stagneli

Stagnelius hade en enastående förmåga att äga språket, hans dikter vibrerar fortfarande, sa Paula Henrikson när hon gästade Gärdslösa prästgård vid Stagneliussällskapets årsmöte den 4 maj 2019.

Litteraturprofessor Paula Henrikson har ägnat en stor del av sin forskning åt skalden Erik Johan Stagnelius och förklarade med ovanstående ord varför hans texter fortfarande känns så levande.

Sällskapet Erik Johan Stagnelii Vänner hade i lördags bjudit in Paula Henrikson till Gärdslösa prästgård, skaldens födelsehem,  där hon pratade om diktens Stagnelius. Föreläsningen handlade om hur sentida diktare tagit sig an skaldens texter och använt dem som klangbotten för att diskutera en ny tids frågor.

Så exempelvis Göran Sonnevi, som under många somrar blickat ut över strandängarna vid Ormöga, Bredsättra och i dikter satt upplevelserna i samklang med texter av Stagnelius. Bland annat anspelas på dikten Suckarnas mystär, känd för raderna: Tvenne lagar styra detta liv. Förmågan att begära är den första. Tvånget att försaka är den andra.
Per Daniel Amadeus Atterbom är en annan diktare som inspirerats av Stagnelius och skrivit en svarsdikt, dock inte med samma poetiska känsla som

På 1930-talet skrev Gunnar Ekelöf flera dikter med anspelning till Stagnelius, där ?havet blir tecken för otillfredställd längtan? i Paula Henriksons tolkning.

Även dikter av de öländska poeterna Anna Rydstedt och Lennart Sjögren diskuterades av Paula Henrikson, som under en knapp timme levandegjorde hur Stagnelius diktning under 200 år gett upphov till ekon och dialog med andra diktare.

Efter föredraget höll Sällskapet Erik Johan Stagnalii Vänner årsmöte. Leif Stille fortsätter som ordförande och färsällskap i styrelsen av Anders Marell, Karin Lönnqvist, Rickard Olsson, Håkan Bergcrantz, Elisabeth Palmqvist och Peter Wänehag. Suppleanter är Gudrun Selberg, Anders Ekbom, Catharina Lindencrona, Tove Folkesson, Carl-Axel Gyllenram, Michael Economou samt Birgitta Magnell.


Fakta
Paula Henrikson

Sedan 2018 professor i litteraturvetenskap vid Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet.
I doktorsavhandlingen Dramatikern Stagnelius (2004), undersökte hon Erik Johan Stagnelius dramatik och visade samtidigt hur dramat var en genre av särskild vikt för romantisk poetik och historiefilosofi.
Hon har även givit ut Stagnelius samlade skrifter (2011) .

Text: Kenth Jönsson

Cecilia Hedbor

Födelsedagsfirande den 14 oktober 2018

 

Kulturprofiler från förr i centrum när Stagnelius firades

Cecilia Hedbor talade över ämnet "Stagnelius' relationer till och påverkan på samtida kulturprofiler".

Den 14 oktober firade Sällskapet Erik Johan Stagnelii Vänner skaldens födelsedag. Det var då 225 år sedan Stagnelius föddes, skalden som levde åren 1793-1823.

Som brukligt är på födelsedagen samlades skaldens nutida vänner i domprostgården i Kalmar.

Cecilia Hedbor var kvällens talare och ämnet var "Stagnelius' relationer till och påverkan på samtida kulturprofiler".

Hon inledde med dikten ?Näktergalen? och tog sedan med de närvarande på en kulturhistorisk resa från 1750-talets mitt och framåt.

För här handlade det i stor grad om skaldens fader, Magnus Stagnelius, hans studier i Uppsala och framförallt hans studiekamrater.

Göran Hägg beskrev i sin bok om Erik Johan Stagnelius hur dåligt förhållandet var mellan far och son. Pappa Magnus, präst i Gärdslösa och sedermera biskop i Kalmar, framställdes som en känslokall person helt främmande för sonens poetiska begåvning.

Men Cecilia Hedbor ser saken i ett annat ljus och menar att Erik Johan växte upp i ett ?underbart prästhem?. Hon berättade om Magnus Stagnelius och hans studier kring den grekiske skalden Pindaros. Hon berättade livfullt om hans kamrater under studieåren, som Johan Gabriel Oxenstierna och Nils Philip Gyldenstolpe. Med entusiasm och stor lärdom levandegjorde Cecilia Hedbor denna tid då flera av de hon berättade om fanns direkt i Gustav III:s närhet.

Hon läste också en del skabrösa verser som skrevs i de inre kretsar där en del av Uppsala-studenterna rörde sig. Det fanns kulturprofiler redan på den tiden!

Cecilia Hedbor avslutade med att läsa dikten ?Endymion? som på ett passande sätt knöt ihop denna underhållande stund fylld med lärdom och nya insikter.

Aftonen avslutades med en måltid i domprostgården, där skalden Stagnelius vistades när han var på besök hemma i Kalmar under sina sista år, då han annars levde och verkade i Stockholm.

Ur Ölandsbladet, 20 okt 2018, Kenth Jönsson

Tystnadsbild

Tystnad som tema när de litterära sällskapen möttes i juli 2018

Tystnaden dominerade, men det var ändå inte tyst i Gärdslösa prästgård i torsdags. Årets upplaga av De öländska litterära sällskapens dag, den nionde i ordningen, hade nämligen det uppsatta målet att högt och ljudligt diskutera betydelsen av begreppet tystnad i de tre berörda författarnas liv.

Tre äro som bekant de författare som begåvats med ett litterärt sällskap med öländsk anknytning i mer eller mindre hög grad. Den absolut minsta gemensamma nämnaren för Erik Johan Stagnelius (1793-1823), Margit Friberg (1904-1997) och Anna Rydstedt (1928-1994) är att de fötts och tillbringat de präglande uppväxtåren på Öland. Sedan tar skillnaderna vid och det blir ganska snart både äpplen och päron av dem, för att använda en kanske något respektlös metafor.

För dagen stod dock tre talare inför uppgiften att på max 15 minuter sammanföra de tre igen under paraplybegreppet Tystnad. Att jämföra var det inte tal om, man jämför inte äpplen och päron, hur fina de än är.

Margareta Lilja Svensson inledde med Margit Friberg, en författare som hon väl behärskar, inte minst sedan hon nyligen arbetat med och givit ut en monografi om henne. Hon hade, liksom för övrigt också de övriga två talarna, slagit upp i lexikon vilka olika betydelser dagens centralord kan ha, och det visade sig vara ett mångfacetterat kapitel. Tystnad kan markera allt från glädje till sorg, avståndstagande och vördnad ? tänk på begreppet ?en tyst minut?! Hon koncentrerade sig på vad författaren själv hade valt att vara tyst om i sin diktning, detta sedan hon konstaterat att Margit Fribergs kanske största förtjänst är att hon givit ölänningarna en röst, alltså brutit den litterära tystnaden om dem. Margit Fribergs tystnad i sina böcker gäller mycket av det som kan uppfattats som känsliga ämnen, sådant ?som man inte talar om?. Särskilt påfallande är att hon skriver så litet om kvinnolivet.

Tystnaden hos Anna Rydstedt stod därefter på tur. Viktoria Bengtsdotter Katz är uppväxt i författarens närhet och är dessutom litteraturvetare, vilket märktes. Hon hade tagit fram alla ställen i diktverket där tystnadsbegreppet kommer fram, och det kunde gälla tystnaden i naturen, den påtvingade tystnaden, alltså att bli tystad, samt tystnaden son tecken på ensamhet, kanske död. ?Tystnad väller ur vinden? var exempel på en naturlyrisk formulering som talaren valt ut. Att bli tystad var något som Anna Rydstedt kände väl till, sedan hon insett att hon inte skulle kunna bli präst i den i början av 1950-talet ännu öppet kvinnofientliga Svenska Kyrkan. Hela hennes debutbok Bannlyst prästinna (1953) andas upprördhet över den tystnad som patriarkatet tvingat på henne.

Lotten att som tredje talare formulera Erik Johan Stagnelius förhållande till tystnaden i sin diktning hade fallit på Leif Stille, allvetande ordförande för Sällskapet Erik Johan Stagnelii Vänner. För Stagnelius? del behöver man vidareutveckla de olika betydelser som tystnaden kan ha, eftersom han hade sin egen kosmologi ? i vilken han visserligen inte metodiskt arbetade in tystnaden, men väl personifierade den i ett antal av sina dikter. Tystnaden kan fungera som ett varmt skyddande täcke, men den kan också antyda något farligt. Stille menade att vi kanske borde tala om Tystnadens mystär som parallell till suckarnas. Som exempel på tystnaden som tecken på sorg lästes avslutningen av Näcken, som ju mynnar ut i evig tystnad, en del har kallat det depression. Stagnelius har också skrivit en mycket känd sonett med titeln Tystnaden, men alla vetenskapliga synpunkter på denna centrala dikt i skaldens livsverk fick anstå till ett annat tillfälle. Stagnelius och T/tystnaden behandlar man inte på femton minuter.

Årshögtiden 2017 firades med ett besök av Stagnelius

stagneliuspjäs

I strålande vårsol började Sällskapets årshögtid i Gärdslösa prästgård med att få möta skalden när han kom på besök till sitt barndomshem. Under en timmas tid berättade han om sitt liv och läste sina egna dikter.

Styrbjörn Järnegard, som har skrivit manus och som framförde monologen, iklädde sig skaldens persona på ett imponerande sätt.

Därefter följde en smakfull kvällsmåltid som ordnades av Gärdslösa prästgård. Under måltiden och kaffet framförde sällskapets förste ordförande Mats Dalborg flöjtmusik samt minnen från sin tid som kyrkoherde med bostad i prästgården under 14 år. Han berättade också om sällskapets tillkomst och om anekdoter från de gångna 30 åren.

Även Jan Regberg berättade minnen från händelser under sällskapets tre decennier långa liv.

Under årsmötet, där 24 medlemmar deltog, föredrogs styrelsens verksamhets- och ekonomiska berättelse och styrelsen beviljades ansvarsfrihet för 2016. Till styrelsen omvaldes Leif Stille som ordförande för ett år och Anders Marell, Maria Wiell och Karin Lönnqvist för två år medan övriga - Peter Wänehag, Håkan Bergcrantz och Elisabet Palmqvist - kvarstår till 2018.

De Öländska Litterära sällskapens dag 19 juli 2012

Den 19 juli kl 13-17 möttes de öländska litterära sällskapen återigen i Gärdslösa prästgåd. Läs Kenth Jönssons reportage i Ölandsbladet genom att ladda ner pdf-fil här nedan.

2013 arrangeras motsvarande dag den 18 juli.

Här nedan kan du ladda ner en pdf-fil av en artikel som publicerades i Ölandsbladet.

Ölandsbladet 2012-07-21

Fina bokerbjudande till alla Stagneliusälskare!

Fängslad i kedjor
Diktantologi.
Förskjuten?
En bok om Erik Johan Stagnelius och hans författarskap.

Tre bokverk om Stagnelius!

1. "Förskjuten?  Texter om Erik Johan Stagnelius och hans författarskap" är en sammanställning av elva års utgåvor av årsskrifter samt några nya bidrag. Styrelsen har låtit samla dessa i den nya boken "Förskjuten?" och erbjuder nu boken till medlemspriset 100:- + porto (ord pris 160:-). 227 sid. Utgiven oktober 2011.

Läs vad Kenth Jönsson skriver i Ölandsbladet om den nya boken, under rubriken "Böcker och skrifter" i menyn till vänster. Där finns också en recension av Peter Hultsberg, tidigare publicerad i Barometern.

2. "Fängslad i kedjor av vallmo. Ett urval dikter av Erik Johan Stagnelius" är en diktantologi som styrelsen har sammanställt. Titeln är hämtad ur dikten Lycksalighetens Ö som är en av 51 dikter i boken. Dessutom innehåller den ordförklaringar och kommentarer. Medlemspris 100:- + porto (ord pris 160:-).104 sid. Utgiven december 2011.

Vid samtidig beställning av båda böckerna (1-2) är medlemspriset 175:- + porto.

3. "Biskop Magnus Stagnelius, inte bara fader till en skald" är en skrift av Oloph Bexell. Föredraget höll han i samband med Sällskapets årsmöte i Gärdslösa i maj 2013. Därefter har han utökat föredraget och infogat ett stort antal noter med hänvisning till olika källor. Bexells syfte har varit att ge en annan bild av Magnus Stagnelius än den som har givits i tidigare litteratur. Medlemspris 60:- + porto. Utgiven augusti 2014.

Mer om dessa erbjudanden och hur du beställer dem finns under rubriken "Böcker och skrifter" i menyn till vänster.